2011 - ett år jag kommer att minnas livet ut. Det behöver inte vara positiva saker som gör att man kommer ihåg ett specifikt år. I mitt fall är det, som alla vet, ett negativt minne. En enorm sorg som präglat detta år. Ja, såklart, jag syftar på den tragiska händelsen på Häktet Huddinge där K fick sitt liv berövat. Pga detta har så mycket saker kommit i rullning, så många frågor och debatter som väckts. Man kan ju tycka att ledningen skulle ta lärdom och göra massor med strora förändringar och DESSUTOM lyssna på personalen och ta hand om dem som faktiskt orkar vara kvar. Men så har inte gjorts. Personalen går på knäna och mår så sjukt dåligt och ledningen löser problemen genom att besluta att bygga bort problemet och att dra upp en gammal dänga kallad "genusfråga". Jag trodde vi hade lämnat den biten bakom oss? Jag trodde vi numera ansågs som jämnställda? Jag trodde man hade börjat kolla på individerna och deras personliga resurser och inte deras kön. Men uppenbarligen inte... Har så mycket att säga om frågan om kön, men jag ligger redan risigt till hos chefen så det är nog bäst att inte ta det så offentligt som det blir här...
I övrigt har 2011 varit ett ganska lungt år. Påbörjade KVV´s utbildning i januari som jag också avslutade innan sommaren med inte allt för dåliga resultat! Blev iom detta tvungen att ta beslutet att sälja min älskade hund. Men jävlar bra bra han har det nu! Väljer dock att inte gå in mer där, ni som känner mig vet hur svårt det var för mig och varför jag tog det beslutet. Ni andra som tänkte lämna en kommentar om hur hemsk jag är som sålde honom kan dra åt helvete, ni vet ingenting... Vidare gick jag upp 10 kg under vårterminen, inte roligt... Vaknade en dag och insåg att jag blivit tjock på riktigt (även här kan ni utesluta kommentarer, andras åsikt om min vikt är ändå inte viktig).
Under våren köpte jag även en motorcykel. En Honda Shadow VT600 bor numera i mitt garage! Åkte massor med pärlan och längtar så sjukt mycket tills det blir varmt och grusfritt så jag kan åka igen!
Sommaren måste jag säga var den bästa perioden under 2011! Fick möjligheten att jobba med ett underbart gäng människor på en avdelning där jag trivdes som köttet på grillen, helt perfekt! Hade även en underbar semestervecka nere i Tyskland och hoppas kunna göra om den resan =)
Efter sommaren var det högskolan som gällde, och trots allt det hemska som hände på HH lyckades jag i all kaos faktiskt skrapa ihop till ett B i slutbetyg, två ynka irriterande poäng ifrån ett A... Äh, jag ÄR nöjd, trots att det är sjukt irriterande att jag va så nära full pott... Men utefter omständigheterna var det ett bra resultat, faktiskt!
Resten av året har, som ni som sagt säkert vet, varit totalt kaos. Mörker, sorg och smärta har präglat mitt liv dessa månader... Jag gick även ner 7 kg under hösten ;)
Träningen har gått upp och ner. 2011 sammataget har inneburit en enorm resa inom träningen. Jag har säkert utvecklats mer än jag tror och absolut mer än vad jag vill erkänna för mig själv. Jag har kämpat mig igenom ett marathon (vilket jag aldrig trodde att jag skulle klara av) och bevisat för mig själv att jag kan och klarar av mycket mer än vad jag tror, som vanligt ;)
SÅ! 2012 är nu här och erbjuder så mycket möjligheter! För det är så jag tänker se på 2012, möjligheternas år. Jag har massor med mål i huvudet omen tänker inte skriva ut dem här =P Jag uppdaterar när målen så småningom är uppnådda! Nu e det bara att kämpa på och slita vidare. Som en kollega på jobbet alltid säger "Vad gör vi? NU KÖR VI!"
Kommentarer:
I övrigt har 2011 varit ett ganska lungt år. Påbörjade KVV´s utbildning i januari som jag också avslutade innan sommaren med inte allt för dåliga resultat! Blev iom detta tvungen att ta beslutet att sälja min älskade hund. Men jävlar bra bra han har det nu! Väljer dock att inte gå in mer där, ni som känner mig vet hur svårt det var för mig och varför jag tog det beslutet. Ni andra som tänkte lämna en kommentar om hur hemsk jag är som sålde honom kan dra åt helvete, ni vet ingenting... Vidare gick jag upp 10 kg under vårterminen, inte roligt... Vaknade en dag och insåg att jag blivit tjock på riktigt (även här kan ni utesluta kommentarer, andras åsikt om min vikt är ändå inte viktig).
Under våren köpte jag även en motorcykel. En Honda Shadow VT600 bor numera i mitt garage! Åkte massor med pärlan och längtar så sjukt mycket tills det blir varmt och grusfritt så jag kan åka igen!
Sommaren måste jag säga var den bästa perioden under 2011! Fick möjligheten att jobba med ett underbart gäng människor på en avdelning där jag trivdes som köttet på grillen, helt perfekt! Hade även en underbar semestervecka nere i Tyskland och hoppas kunna göra om den resan =)
Efter sommaren var det högskolan som gällde, och trots allt det hemska som hände på HH lyckades jag i all kaos faktiskt skrapa ihop till ett B i slutbetyg, två ynka irriterande poäng ifrån ett A... Äh, jag ÄR nöjd, trots att det är sjukt irriterande att jag va så nära full pott... Men utefter omständigheterna var det ett bra resultat, faktiskt!
Resten av året har, som ni som sagt säkert vet, varit totalt kaos. Mörker, sorg och smärta har präglat mitt liv dessa månader... Jag gick även ner 7 kg under hösten ;)
Träningen har gått upp och ner. 2011 sammataget har inneburit en enorm resa inom träningen. Jag har säkert utvecklats mer än jag tror och absolut mer än vad jag vill erkänna för mig själv. Jag har kämpat mig igenom ett marathon (vilket jag aldrig trodde att jag skulle klara av) och bevisat för mig själv att jag kan och klarar av mycket mer än vad jag tror, som vanligt ;)
SÅ! 2012 är nu här och erbjuder så mycket möjligheter! För det är så jag tänker se på 2012, möjligheternas år. Jag har massor med mål i huvudet omen tänker inte skriva ut dem här =P Jag uppdaterar när målen så småningom är uppnådda! Nu e det bara att kämpa på och slita vidare. Som en kollega på jobbet alltid säger "Vad gör vi? NU KÖR VI!"
Kommentarer:
Britten säger:
Jag har läst din utvärdering och plötsligt så fick jag det bekräftat, vilken fin, mjuk, stark och utvecklande människa du är Ellen. Du har en hög potential och jag är så glad att jag fick möta dig på livets väg. Och du ska veta vad jag saknar dig på 4:an.
Dagarna kändes så trygga i somras.
Fortsätt att skriv, det är ett underbart forum och ger både utveckling och läkning.
KRAM!!
Britten.
Dagarna kändes så trygga i somras.
Fortsätt att skriv, det är ett underbart forum och ger både utveckling och läkning.
KRAM!!
Britten.
Ellen säger:
Naaaw! Tack Britten! Saknar dig också! Vi kommer förhoppningsvis få arbeta ihop igen, någonstans, någon gång i livet =)
Ja, jag har verkligen utvecklats det här året, det är bara hålla tummarna för att det gått i en positiv rikning ^^
Massa massa kramar!
Ja, jag har verkligen utvecklats det här året, det är bara hålla tummarna för att det gått i en positiv rikning ^^
Massa massa kramar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar