Löjligt...

Hur kan det vara så förbannat svårt att sparka en spark?! På riktigt? Ok, första gången är inte allt helt enkelt, men hundrade gången borde man ha lärt sig! Säger inte att den behöver vara 100% bra, men ärligt talat, har jag inte lärt mig NÅT det senaste året? Uppenbarligen inte... Löjligt.

Uppslutningen på boxningen va inte världens bästa idag. Rättare sagt så var det jag och Elias. Självklart så var Dick och Gigi där med alla hundar också =) Vi fick börja med skuggboxning. Jag har väldigt svårt för det. Avskyr att se mig själv i den gigantiska spegeln. Blir mest att man stirrar på nåt annat som också syns i spegeln. Tycker det är så jvla irriterande att man kan vara så säker på sin kompetens på ett område och bli så otroligt osäker i ett annat. T.ex. så harjag alltid varit otroligt säker i min yrkesroll och vet att jag alltid gjort ett bra jobb. Men när det kommer till träningen så blir jag helt låst och kan banne mig ingenting. Hur länge hade jag tänkt hålla på så? Blir så less på att jag hela tiden dunkar ner min själv i backen...

Lämnade träningen med en otrolig nedstämdhet och lommade surt iväg till tåget. Längtar massor massor efter Alex och funderade på hur kvällen skulle spenderas. Ringde pappa och blev inte lyckligare när han berättade att han just rullat ut han och Pelles cyklar för att påbörja resan till Örebro. Strålande. Men den kom jag hem och såg en lapp från pappa på köksbordet. Stod bara vart han hade parkerat bilen, men jag log omedvetet ändå. Stolpade trött och sur in i vardagsrummet med bultande fot och kroppen skrek av utmattning. Och vad får jag se? Ingela hade lämnat massa Asterixfilmer på bordet och jag kände hur humöret började svänga igen.

Slängde snabbt om kvällens planer och planerar att fixa till humöret i soffan framför Asterix! Nu fattas bara Awlleks! Men det är snaaart lördag =)

Komenmentarer:

They call me what? säger:

Övning ger färdighet, låter tjatigt men är tyvärr sant. Att klaga på sig själv när man själv tycker att man misslyckas i det mesta av träningen är ungefär som att jämföra med ett dåligt självförtroende i allmänhet.

Sluta tänka att du "suger" och börja istället att tänka att du är ett projekt i skapande form mot något bättre, tar tid och kommer att kosta blod men det gäller i det mesta här i livet.

Ändra din attityd jämtemot dig själv och du kommer att märka en skilland, istället för att säga att man sög på träningen så kan man istället säga att det var en bra träning hursomhelst, lägg det negativa på hyllan och försök nästa gång igen, så fort man ger upp så har man förlorat kampen!

Du har en bra attityd när det gäller din yrkesroll, men blir snabbt negativ när det gäller träningen, kom inte och tro att Rocky fick sin idealkropp på 2 timmar som på filmen, nej det tog en massa massa tid och jävla massa blod och tårar.
Av vad jag kan se, så är det enda som stoppar dig är din egen negativa inställning på hur du presterar i träningen-ändra den och du är på god väg!
Keep on fighting - Never surrender - Just change tactics!

 

Ellen säger:

Ja, jag vet... Jag försöker hela tiden att ändra inställning men anser att jag aldrig går framåt och blir otroligt frustrerad. Försöker hitta små knep för att ändra inställning men misslyckas varje gång. Blir förbannad på mig själv och försöker komma på ett nytt sätt att bearbeta det. Allt jag kan säga är att jag i alla fall är medveten om mitt urusla självförtroende och jobbar med det, utan undantag, varenda pass, inför varenda pass och efter varje pass. Vet att det förstör mer än det hjälper!

Får helt enkelt se till att gräva fram nya idéer och försöka igen imorgon ;)

Tack för dina visa ord =)